Thursday, December 22, 2005

Världen, är ett hjärta, vi flår varandra

REINT MORGONLJOS: BARE DETTE GULE, SKARPE, VENTANDE SOM STOGGAR TRAFIKKEN, SETT EIT SJUKEHUS PÅ VENT, VINTERKALD ASFALT, ALLE DEI EG IKKJE KJENNAR SOM VENTAR, ALLE DEI EG KJENNAR SOM SØV, EG ÅLEINE MED KALDE ARMAR OG EIT KYSS VINTEREN HAR FROSE BORT, EG MED EI BOK UNDER ARMEN, OG PERLEFARGA PULSVARMARE SOM IKKJE PUSTAR LENGTEN BORT, HER PÅ BUSSTOPPET HARALDSPLASS, KLOKKA ER 08.56, OG EG ER ALTFOR SEIN TIL ARBEIDET, OG HO VEIT ENNO IKKJE AT DESSE LINJENE ER SKREVE I BOKA HO HELD MELLOM NEVAR AV VINTER, VENT OG FORTOLKA BESKJEDER:


Jag älskar dessa timmar på morgonen
innan världen står klar och definierad.
Du får vara allt och jag blir osynlig,
svävande som en farkost genom minne,
förhoppningar, kristallisk klar
som Hölderlins tystnad

4 comments:

Linda said...

var det Lundberg?

glassdråpe said...

Yes, it was.

Linda said...

fint.

han skriver også:

"Jag är fattig enkel klar: äger bara
dessa ljusa underbara rader om en lengtän stärk som döden".

glassdråpe said...

Takk!
Fikk hele to bøker via bestilling nu, skal nyte linje for linje i julen, fint også å se at han repeterer seg selv, det gir litt mot.

Kram kram